Denna helg har fortlöpt lugnt. I lördags rev Kenta ner det dåliga altanstaketet, nu när en container ändå är här. Gizmo tar ju sin tid och jag grejade lite inne.

I går kom grannen och putsa betena, hoppas att det ska börja växa lite ätbart nu. Vi har idag måndag slut på det lilla hö vi fick tag på och nu är den stora frågan, var f..n ska vi få tag på hö!? Det måste finnas hur många bonnar som helst runt om, men tyvärr står de ju inte i telefon katalogen direkt. Vi var hos grannen som är gräsänklingen under falsterbo och av han fick vi ett tips i alla fall. De skulle tänka på oss om de själva fick in hö, annars var vi välkomna att köpa hösilage, men hur ska mina tre kunna göra av med 450kg på några dagar!! (Uffe var rolig och sa att det var inga problem, RW grejar det själv)

Så, nu har vi lagt ut till alla vi känner som kan tänka sig veta någon och det är bara att avvakta under dagen. Händer det inget får vi köpa av dessa som har annons i typ Bengtsfors, det är ju långt men vad gör man inte. . .

Labbis är ju lite tunn och Juliette också. Jag ger ju de två luzern i krubba och så, men känner att de behöver ha stråna att bearbeta magen med.

I går kom det en fölunge till, en svart skönhet, tryckte S ut denna gång!! Ska mms blogga en bild. Tyvärr kom vi inte iväg i går då Kenta älskar laga stark mat som min sten mage tydligen inte klarade av!!

På återhörande

I går kväll  skjutsade jag hem min gamla mor och i natt skulle Gizmo bo hos oss på natten för första gången på 1 ½ vecka. Vilket gick jättebra! Herrn ville inte gå på toan innan läggdags, han fick lite flaska och somnade sött. Han sov HELA natten. Fick komma upp på dass och lite flaska igen först 05,30 i morse. Snacka om duktig pojke!

Malin hjälper oss i stallet och tvättar och fejar "hela dagarna". Idag och i morgon ska hon också hjälpa oss att fixa med hundar och katter! Sicken ängel!

Fick mig världens choch när jag traskade in genom dörren efter jobbet. Stressad som få, skulle ihop med härden av katter och iväg till veterinär. Knutte skulle ju få sin dödsdom efter en mycket dålig helg, lille Gizmo skulle på återkoll för ögonen som runnit och Orvar skulle med och få vaccinations spruta.

Möter mig i dörren gör en katt som jag inte sett på flera veckor, en stor, stolt och rakställd Knut-Roger!! Trycket över bröstet släppte och han ville gosa och busa med Gizmo. (har Kenta lagt händerna på han igen?)

In burar och iväg, Kenta skulle med och han lyssnade inte riktigt när jag nämnde att Knutte var bättre. Väl framme kalla Kenta oss för zoo, men som tur var så var det tomt i väntrummet. Vi satt i 5 minuter så visade den trevliga läkaren oss in på rummet.

Kollade Gizmo och hon konstaterade att tyvärr, det fanns en förändring på hornhinnan på båda ögon, hon hämtade färg och dutta i och sa lättat att det i alla fall inte var sår/ärr. Så länge Gizmo inte springer in i väggar och verkar må dåligt av detta, fanns ingen andledning att han inte skulle bli äldre än sina nu 5 veckor.

Sen lämnades det över ett papper där jag skrivit ner hela Knuttes historia och symptom. Knutte klampa ur buren som ingenting och gick runt och kollade läget, hoppade upp på stolen i full balans och tycktes väldigt intresserad av allt i rummet. När fru doktor läst klart och tittade på Knutte så sa hon att, idag kan jag i alla fall inte ta bort den här katten. Visst han har små ryckningar men han mår ju bra! Hon kollade med enkla saker reflexer, de fanns inte. Hon berättade om ett virus jag aldrig hört talas om och att med speciellt blodprov kan få reda på om det är detta han har. Om det visar sig så, vet vi alla fall vad det är och att det inte går att göra något åt. Sen sa hon att det räcker att ni vet att han mår bra att leva på de kompromisser som han lever på. Skulle han nu bli så dålig igen som han var i helgen och det inte går över på 2dagar, ja, då får man ställa in sig på borttagning igen.

Han skötte sig strålande med sköterskan som skulle fylla 3 rör med blod från honom. Orvar låg och tvättade Gizmo i buren i väntan på sin spruta och när det var dags, kurrade han glatt.

Ute vid betalning gav herrarna publiken en show och fick mycket klappar och kustna blickar. Vi fick tom frågan om det var ras katter, så fina som de var!!!!!

Malin ängeln står hemma och tvättar stallet.

I natt hade jag en verklig och väldigt konstig dröm. Jag låg på sjukhus i en sjukhus säng och någon kom in med ett spädbarn till mig, frågade om jag bara kunde passa denna en stund, problemet var att han kunde inte andas själv, så jag var tvungen att 1ggr/sekund andas åt den här lille killen. Vilket jag gjorde, trött som jag var somnade jag till och vaknade med ett ryck och hann alltid med att andas åt honom. Efter en stund kom det in en man i 40 års ålder, lång, smal, ganska flint. Han var den som hade tagit åt sig den här pojken och tog över. Jag låg där och kollade på allt han höll på med och blev faktidkt lite förbannad, för jag tyckte han lät pojken vänte för länge på andningen. Sen vaknade jag.

Jag förstår ju lite, av det hela. Att jag alltid ska ta hand om andras problem och sen har svårt att släppa det, tycker att jag själv gör det bättre och att det blir mitt ansvar i sista änden.

Den lille Gizmo som nu är snart 5 veckor (gick själv till toan i morse 3ggr, det ni!!!!) har jag legat med många nätter på magen med nappflaskan och somnat ifrån för att vakna med ett ryck. (han somnar också).

Jag vet att vi skulle inte behålla den här, vi skulle avlasta med hjälp, sen skulle ev. min mamma ta över honom. Men hon har insett att hon inte vill, därför står vi nu där med en liten, veterinär, mat kostnader och ansvar över ännu ett liv.

Appropå liv och ansvar har vår KnutRoger blivit riktigt dålig. Vi har konstaterat att vi inte kan betal hjärnröntgen utan hjälp av F-bolag på ca 7-10.000;- och han ska kollas av veterinär idag. De måste ta beslutet om att det bästa är att somna in. Kenta och jag förstår ju att det har under helgen kommit till detta läget nu! Kenta är ju väldigt ledsen, det är hans katt. Jag är också ledsen men har inte samma kontakt med honom.

Tillbaka till drömmen, som ni förstår så finns där mer till den här konstiga drömmen, men jag vet inte vilket svaret är! Är det rätt att hålla ett spädbarn vid liv genom att andas åt den 1ggr/sekund. Är det så att man ska gå så långt man kan.

Kom Gizmo till oss genom ödet, skulle det vara så att Kenta smälte i tid till att släppa Knutte????????

Hjälp oss alla rättfärdiga, andar, allvetande och högre makter! Hjälp oss ynka oförstående och obildade människor att förstå!

Tack och Amen-1 

Idag startade dagen inte förrän 9,30. Vi tog en lugn start och när klockan närmade sig 12, åkte vi och köpte blomma som vi lämnade till vår granne Patricia, som lycka och välgång till den nystartade hästbutiken hemma på Torpa Gård!

Alla ni hästvänner! Åk dit och kolla!! Hon kommer beställa hem allt ni vill ha, det finns grejer i värsta kvaliteerna för dyraste pengar men också till oss vanliga svenssons som inte lägger pengar på märken och färger. Jag har redan begärt in läder tyglar utan krusiduller med snabb koppling, typ Horka ridbyxor och ett billigare alternativ på handskar!!

Malin mötte upp oss där och stackarn fick följa med till Antiken, Johan mötte oss utanför och strålande glad! Det var så mycket folk att bilarna fick inte plats. Sådant är roligt.

Väl tillbaka blev det fika innan Malin, jag och Kenta gick upp till stallet för invigning av containern. Som vanligt tyckte Kenta att han skulle göra annat, men han fick jobba bra ett tag innan han fick dispans att åka iväg och köpa mat. Jag och Malin klarade Juliettes box själva med galans! Så nu har mina stackars hästar ingenstans att gå in och sova! :-( Men som Kenta säger, alla andra hästar på bete sover ute under himlen, i kallt och vått gräs. Det kan våra också göra ett par dagar. Nu ska det tvättas och målas innan det kommer in nytt härligt spån.

Tack till vår högubbe som fixade fram en rundbal hö i panik åt oss i fredags!

Malin stannade på mat, Kenta gjorde en jättegod sås med massa grönsaker och svamp i, till ett gott kött, potatisgratäng med extra ost och varmt bröd. Mmmmm

Idag var det så dags för Carin träning. Efter en veckas tid av väckning av klockan redan 05,15, var jag så trött. Jag som hade tänkt att vara med på plats redan vid första ekipaget (Emma och Zamora) kl.07,00, gick inte upp förrän kl.09,00 Men jag var där redan till 09,30, Kenta stoppade mig dock, jag kom inte undan frukost. Jag kom i tid och fick se lite av Sofine, vilken ponny!! Hon har alla förutsättningar som behövs och en väldigt duktig matte som avancerar från den ena dagen till nästa!

Jag och Emma hamnade i skuggan och det blev mycket tjöt. Framemot var det dags att åka hem och hämta häst och grannen Malin som snällt ställde upp på häsktskötar besvär! (jag är inte lätt). Allt gick kanon dit, RW backade för första gången av trailern, men gick ju själklart på med en gång i gen. När vi kom fram fick hon stå en stund i stallet och så länge hon inte var själv gick det bra. Vi satt i gräset och kollade på Peter och fruktansvärt roliga Hercules, när Kenta dök upp!! Han försökte smita när det var dags för oss men hans entusiast för disskusionerna med brudarna i gräset tog överstyr och han stannade. Jag fick höra att samtalet handlade om trikåer.

Lektionen gick bra, Rw var lite trött i den gassade solen och mattes höger varv funkade sämre än vanligt. Vä galopp fattning fanns knappt men hon förösker. Vi ska se om inte Carins teori om min höger sida och hennes vä galopp har en liten koppling någonstans. . .

På teorin hade vi väldigt viktiga disskusioner som gav mig mersmak på att verkligen få folk att förstå vad AR faktiskt handlar om, vi pratade om fanatiker och olika sätt att se på ridning och hästar.

Väl hemma, stannade Malin på fika och precis när hon åkt hem, sitter Kenta och pratar om att han inte har några vänner, då kommer väl den ängla lika Daniel med sin morbror i släptåg, efter 1 timmes kaffedrickning ringer Kentas lur och den gode Robban är på intåg med lastbil och en container till oss, som vi kan slänga hästskit i!!

Snacka på, visst så många vänner är det inte, men dom vi har är UNDERBARA!!

I Onsdags kväll, medans Kenta gick promenad tänkte jag att lite longering i hagen med Juliette är en bra ide. Hade haft ute RW och skott om henne fram. Jag longerade den lilla på detta sätt i söndags också och det gick strålande.

Hon kom glatt gående när hon såg kapson och "mamma" i hjälm och spö, bara detta känns underbart. Jag har skött mig gällande säkerhet, men denna dag glömde jag 2 viktiga saker i hanteringen. Handskar och någon som ser vad som händer!

Vi kollade stillastående i kapsonen och båda böjningar och avslappning funkade fint, vi började i skritt i det lätta varvet och gick sen över i det "svåra". Här har jag en tendens att komma före henne och då stannar hon, hon har själv svårt att ha mig ledande/vara på höger sida.

Hon gjorde som hon ibland gör, stannar upp, vänder upp och backar, jag följde med försiktigt med lätt tryck i linan, annars går hon lätt upp på bakbenen. Hon lade till en ny sak, hon vände bort och bockade. Jag kände linan bränna in i handen och släppte (pucko) första språnget efter tyckte hon "ha, loss!" Sen kom linan mellan bakbenen och jag såg en skenande häst ii väg bort mot andra hagen. (faan vad korkad men är).

Hon tog en (snabb) sväng i hagen längst bort, jag sprang efter och ställde mig i öppningen, de andra två stod lugnt och betade vidare. När hon kom emot mig i fullt sken, blev jag i ett ögonblick lite rädd att hon inte skulle stanna. Hon slog ibland mot linan men saktade aldrig farten. Så, tvärnit vid "morsan". Jag kunde lugnt och fint plocka upp linan och sen gick vi en sväng i skritt runt omkring. Efter en stund när adrenalinet sjunkt undan och hennes andhämtning blivit mer normal, tog jag linan över hela kroppen och inte en tendens till stress eller osäkerhet. HON ÄR EN ÄNGEL!

Vad har vi lärt oss!? Handskar, hjälm och någon som övervakar, eller i alla fall någon som vet var man är och vad man gör!!

I går träffades några arbetskollegor på en resturang och käkade gott !