Nu har han kommit, alla kvinnliga (och Kentas) drömprins! I söndags efter lunch, lastade jag Blixten från Marieberg och åkte hem. Han tvekade ett halvt ögonblick att gå på, eftersom hans prinsessa Singer stod och skrek efter honom i hagen och han svarade. När han gått på stod han som en rotad ek. Fast Annelie hade attack Marie med sin fobi för köra hästar i trailer, så stod han som ett ljus hela vägen hem. Inget av det Annelie sagt att han skulle göra, gjorde han (Blixten hoppar över bommen, Blixten kommer sparka sig ut, Blixten kommer ramla i trailern, Blixten kommer ditten och datten) HA, HA Annelie, han stod precis som du menade att han skulle!!

När vi så kom hem stod Kenta på gårdsplan och väntade på sin springare, kärringarna hade han stängt ner på ängen. Blixten följde snällt med oss in i hagen, dock var det lite svårt för honom att gå rakt fram, då Kentas ansikte hela tiden var där för att tjuva pussar. Väl nere, visade han upp sin underbara trav med svansen som en arab. Tjejerna blev inte tokiga på det sätt vi väntat oss, inga kramar och kyssar här inte, pang på, nita grabben, alla hjälps åt, var temat. Men den rutinerade Blixten parerade slag och hugg, tjöt och gav igen! Efter en stund vågade Juliette sig fram för att nosa lite i rumpan på honom och sen på näsan. Inget skrik eller bråk. Fram på kvällen innan mörkret lagt sig bestämde vi oss för att ta in hästarna. Vi började med Redwind i boxen längst bort, Labbis i sin, Blixten längst in och Juliette längst ut. DET GICK INTE. Då tog vi och bytte RW och Juliette, det gick bra så länge som Labbis höll sig mot RW, när hon skulle äta sitt hö fick Blixten tänder i manken. Då tog vi RW in till Labbis, Blixten längst bort och Juliette längst in och tillbaka med RW. Nu blev det lugnt! Blixten har verkligen fått oss att förstå hur vår lilla flock är uppbyggd, med hjälp av analyser av Annelie! "Det kunde jag talat om från början"

I går såg jag chansen till att vi kunde rida ihop igen, det var ju så länge sedan. Sagt och gjort, när Kenta kom hem hade jag fått ut både RW och Labbis (fråga mig inte hur jag lyckades utan att någon blev uppäten), dom stod sadlade och klara! MEN, det gick inte riktigt bra att rida iväg i skymningen, Blixten kollade var i staketet det fanns lagom ansats till att hoppa över och följa med, "kan inte lämna mig med den där lilla saken som inte har något att säga till om". Juliette tyckte väl heller inte detta var en bra ide! Jag sa till Kenta, att han och Labbis kunde ta en sväng själva, då hon var otroligt pigg och glad när vi begav oss. Jag red tillbaka för att hejda hoppkungen. Efter 5min kommer Kenta och Labbis, nej, hon vägrade ta ett steg utan RW. Så där satt vi på våra kusar i mörkret fullt påklädda i ridmundering. Labbis o RW tyckte detta var mysigt nog och började klia varann i väntan på vad matte och husse skulle göra.

Vi ställde in dom!

Idag kommer Maria för massage och Ellen för o fixa med Blixten.

På återseende i detta underbara väder.