I Fredags kom hon!!

Ensam stod hon i den stora lastbilen, men inte en svett droppe, inget stress!! So, chauffören sa -Vilket psyke den hästen har.

Han kunde ju inte backa hela vägen in på våran lilla väg, så det var bara att leda, men jag kände bara hennes lugn och blev själv lugn, satmarorna stod inne och inte ett gnäggande dem gjorde. Men Redwind utbrast "äntligen är du här" när hon gick in i sin box brevid. Juliette hann både kissa och smaka på höet innan hon ens ville hälsa på RW och kolla runt. COOOOL tjej.

Senare på kvällen bytte vi plats på RW och Labbis, men det var bara att flytta tillbaka. RW var som tokig och skrek efter Juliette och Labbis ville inte ens titta på den äckliga lilla saken, vill in i MIN box.

De här få dagarna har mycket förändrats, Den lilla får ju i alla fall vara inom 10 meters radien nu. Labbis har tagit detta hårt, vilket förvånade mig, hon har i och för sig inte tagit upp detta med Juliette alls, medans RW har tjatat och frågat mig när hon kommer.

Jag har lovat Labbis att det bara blir bättre så här och att hon och jag kan umgås mer själva nu. Det blir nog hon som åker på CD kursen näst nästa helg.