Efter att varit sängliggande i feber och hosta i 3 dagar för andra gången i Januari månad och bara kunnat se att solen lyser genom fönstret så känns det underbart och befriande att kunna gå ut (bara kunna gå igen!!).

Då årets första Christoffer träning skulle äga rum idag, har jag och gubben funderat och funderat på att lösa problemet. Jag sjuk, Kenta jobbar. Dessvärre fanns det ingen tid så sen på em, så Kenta skulle hinna dit till ridning, så första tiden fick stå kvar och tummar hölls för att jag skulle vara feberfri.

 Vilket så blev!! Kurera mig extra mycket i går för att klara några hektiska timmar idag.

Hur många 35 åringar går till sängs kl.20,45 en lördag? Jag vet inte, men här händer det och så också i går!

Så i morse kl 08,00 lastade vi Redwind och jag körde mot Åsaka, ni som känner mig undrar säkert hur jag höll mina nerver i lugnt vatten.... Jo, på tungan Bach droppar före avgång och sen full kontakt med Redwind hela vägen, hon små pratade på och gav mig av sitt lugn, gud så underbar häst!

Väl framme gick klockan och efter Redwind fått rulla sig i manegen och fått kli på rumpan, satt jag upp och väntade och väntade. Vi vaknade till en bil sladdade snyggt in på is plan utanför och in kommer en mycket uppåt Christoffer. Efter att meddelat om Redwinds vintervila som bestått i att börja lära sig dra timmer med husse och endast varit ute på tolk turer satte vi igång.

Så nöjda vi blev jag och RW + Christoffer tror jag. Hon gick som en klocka... Lugn, avstressad funkade fram o ner i skritt och ttrav, gjorde strålande öppnor och slutor i högt tempo i samma form. Både på volt och spåret. Sen gjordes det skritt piruetter samt dito i förvänd sluta. Sen kom vi till lite skritt och trav upptagningar mot halva steg och INGET stress, gick aldrig över hand ens, hon vinklade bäckenet korrekt av spö på rumpan och tog en korrigering utan att blinka. Höger varvet var vårt dåliga varv, men jag får nog säga att skillnaden ändå var bara mycket liten. Hon satte sig riktigt fint vid ett tillfälle och det var en sån känsla att i samlingen kunna skicka fram i mer tempo och ta tillbaka precis lika enkelt. Galoppen funka också kanon! Visst, när hon inte tog den direkt och jag lade på spöt så bockades och brallades det, men VAD gör det?!! INGENTING! Som jag sa, någongång måste hon också visa att hon är ett sto, ett RÖTT sto. Något man aldrig märker annars.

Hatten av för vår älskade häst Redwind!

//Marie