Ett litet tag sen jag skrev, ville inte förstöra för de människor som skrivit och ringt ang.saluhästar Enkelt när de alla ligger överst.

På fredag em började jag och Kenta oroa oss för den annalkande stormen, vilket visade sig vara helt onödigt. Jag fick i alla fall Kenta att inte binda fast taken som han ville och se! Inget tak blåste av denna gången. Hade tänkt att åka till hästarna på fredagen efter jobbet men efter samtal med Anneli, där hon sa "stanna du hemma och oroa dig för Juliette i stället!! Så jag stannade hemma. Katterna var lite irriterande över att inte få gå ut, men när dom väl tilläts så vände de på trappen och sprang in igen. Lördag 05,00 vaknade vi allihopa av att stormen var över oss på riktigt, det gick ju inte att sova, så upp och skynda på med kaffe innan strömmen gick. (men det gjorde den inte). Kl 08,30 hör vi en bil komma, det var vår käre granne Johnny grävare som fick stressat upp Kenta för att ut i skogen och börja med paddocken! Vilken dag att börja!?? Solen sken ju under dagen och grannar kom och gick förbi när Kenta och Johnny stod i storm och tog ner träd. Som tur är känner alla varann ganska bra, så det var mer ett konstaterande att galningarna håller på! Jag sprang fram och tillbaka med kaffe och mackor, samtidigt som jag plockade ner både julpynt och den extra box som vi haft. Nu står det klart att Blixten kommer inte med hem igen.

På söndagen fick jag kommit mig iväg till hästarna och Kenta stod kvar och tog ner träd. Jag hade turen att komma så jag blev klar med allt i tid till lunchen på Borba kursen men det kunde kvittat! In med RW och här ska tränas- Nej det ska det inte sa hon. Fy vad stressad hon var, saknade Labbis så hon trodde hon skulle dö. Efter ett tag kände jag att det här går inte, jag blir bara arg, så då tar vi det från backen men då höll hon på att springa på mig i stället. Måttet var rågat och jag tog in henne i stallet igen. Ut med Labbis i stället och hon försökte så gott hon kunde och orkade, humöret blev bättre igen och jag kunde glädjas åt det lilla.

Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer, här kommer lite bilder på hur  RW ser ut nu, med mindre päls samt platsen där paddocken ska ligga.

Jag vet inte vad det är med min kamera, jag tycks inte få bra bilder längre och i manegen är det stört omöjligt, suck

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjaba alla! Här på min blogg har det varit tyst och lugnt, lite tvärtom emot var det är! Labbis har varit hos tandläkaren, inga lösa tänder ännu. Dock har hon börjat få fickor/plats mellan tänderna, vilket vi alla får mer eller mindre, detta gör at...

Då man inte är hemma måndag-fredag, ser bara sina hästar lite snabbt kl.06,00 när de får frukost, Kenta släpper ut dom och sen när man kommer hem är det mockning osv som gäller. Så är det underbart när helgen kommer och även om man inte är med dem he...

Efter att varit sängliggande i feber och hosta i 3 dagar för andra gången i Januari månad och bara kunnat se att solen lyser genom fönstret så känns det underbart och befriande att kunna gå ut (bara kunna gå igen!!).     Då årets första Christo...

Sitter och undrar över denna vinter, ska den någon gång ta slut? Jag har i alla fall dåligt med energi (och hö!!) kvar. När jag slutar jobbet tidigt, är jag hemma vid strax efter 16,00. Ge hästarna en tuss, in till hundar och katter, en kopp kaffe, l...

Bloggandet är nog inte riktigt min grej, orkar inte längre. I början var dett så lätt och roligt, men nu känns det som att man väljer andra saker i stället....   Men en liten uppdatering kanske är på sin plats. Fanny har funnit sig till ro här he...